Det här inlägget är det andra av två där jag försöker reflektera om skolans arbete med extra anpassningar och ledning och stimulans. Om hur vi kan kartlägga och utvärdera för att bli lite bättre på det vi redan gör. Det handlar om att utifrån ett nuläge få ny förståelse, se helheter och skapa nya handlingsmönster.…Fortsätt läsa Extra anpassningar och skolans nuläge
I december förra året närvarade jag vid Skolverkets och Specialpedagogiska Skolmyndighetens inspirationsträff ”Undervisning för alla” som ingår i kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande. Inspirationsträffen bjöd på tankar om hur man kan hitta vägar till varierad och anpassad undervisning. Med vid träffen var Helena Wallberg som föreläste om skillnaden och förståelse kring gränsen mellan extra anpassningar och…Fortsätt läsa Extra allt – om att utvärdera skolans arbete med extra anpassningar
Höstterminen är i full gång och nu kan vi äntligen börja göra verkstad av de nya allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i materialet och kalibrerar den egna verksamhetens arbete mot råden. För med stor sannolikhet kommer vi behöva skruva på arbetssätt…Fortsätt läsa Nya allmänna råd – men vad är nytt?
Vi kämpar med extra anpassningar, särskilt stöd, anpassade studiegångar, mindre undervisningsgrupper och mycket annat som är bra. Men jag vill vara en lärare som skapar en undervisning som i så hög grad som möjligt automatiskt möter olika elevers behov och förutsättningar och på så sätt minska behovet av andra åtgärder. – Daniel Dahlström i podden…Fortsätt läsa Jag vill vara en lärare som…
För någon vecka sedan tog jag del av Tankesmedjan Specialpedagoger för skolutvecklings inlägg Otydlighet om extra anpassningar. Ett så viktigt och klokt inlägg som med skärpa visar att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd alltid måste kopplas till sammanhang och kontext. Att färdiga listor och mallar kan utgöra hinder för att faktiskt förbättra skolors…Fortsätt läsa Att tolka särskilt stöd i skollagen
För en tid sedan läste jag ett inlägg på Facebook som handlade om råd som lärare kan få kring sin undervisning. I inlägget listade skribenten att antal punkter med råd vars syfte skulle vara att förbättra undervisningen eller som stöd till elever i olika situationer. Men inläggets fokus var inte på dessa råd och tips…Fortsätt läsa Processkompetens
Det här är det andra inlägget av fyra där vi fokuserar på EHM – elevhälsomötet, en främjande, förebyggande och lärande modell. I det första inlägget skrev vi om vad som utgör den vägledande kompassen för EHM – själva kärnan och svaret på ”varför”. Tvärprofessionellt lärande och samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner utgör ett nav…Fortsätt läsa EHM – elevhälsomötet: vad, hur och varför?
Att problem och dilemma inte är samma sak känner säkert de flesta till. Den stora skillnaden sägs vara att problem oftast och förhoppningsvis har en lösning och att problemet i om med det slutar vara ett problem. Ett dilemma däremot handlar om att hitta balans, här finns ingen ”antingen-eller-lösning” utan svaret ligger i förmågan att…Fortsätt läsa Specialpedagogiskt dilemma – dokumentation
Ordet klassrumsobservationer för ofta tankarna till inspektion, vilket inte är så konstigt. En google-sökning på ordet genererar resultat kopplade till mallar och scheman som i första hand uppfattas vara tänkta som utgångspunkt för kartläggning och analys på organisationsnivå. Klassrumsobservationer som underlag för den här formen av analyser kan självklart vara viktigt. De kan till exempel vara…Fortsätt läsa Dynamiska klassrumsobservationer
I ett av mina tidigare inlägg skrev jag om överlämningsmöten och hur viktigt det är att vi låter dessa möten bli tillfällen då vi lär av varandra. Detta för att ta vara på kunskaper som gynnar och gagnar elevers hälsa, lärande och utveckling. Om vi låter våra överlämningstillfällen bli till möten som har ett fokus…Fortsätt läsa Överlämningar med kontextuellt fokus