Här om dagen läste jag Sara Bruuns blogginlägg ”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna. Ett intressant och viktigt inlägg som jag tänkte spinna vidare på här.
Med eller i svårighet
En stor utmaning i skolan idag är tid, eller brist på tid. Något som ofta leder till att vi alltför fort vill lösa det vi tror är ett problem, innan vi verkligen har tagit oss tiden att ta reda på om det vi ser är det verkliga problemet. Vi drar snabba slutsatser och kategoriserar innan vi undersökt de bakomliggande orsakerna och kopplat det till sammanhanget.
När vi pratar NPF finns en risk att vi pratar om elever med NPF medan vi i andra sammanhang pratar om elever i behov av till exempel särskilt stöd. Just begreppet NPF-säkring (som jag tänker i grund och botten handlar om skolans uppdrag att “undanröja funktionsnedsättningens konsekvenser” 3 kap 3§, Skollagen) riskerar att köra oss i ett kategoriskt dike. Hur då kanske någon undrar, på vilket sätt kan det få oss att hamna i ett dike? NPF-säkring handlar om att utveckla lärmiljöer och brukar det inte heta att “det som är nödvändigt för några få, det gynnar alla”?
Alla vill lyckas
Det är sant, i strävan efter att skapa tillgängliga lärmiljöer vill vi såklart låta det vissa elever behöver vara en del av skolans ledning och stimulans. Men det utgår från att vi faktiskt har tagit oss tid att ta reda på vad som är “nödvändigt” och grundligt undersökt vilka behov som finns. Den NPF-säkring Sara skriver om i sitt inlägg handlar om de risker som finns kopplade till att vi så att säga “köper” en enkel lösning eller metod. Och det här är inte konstigt i sig, enligt Lars Svedberg (2019) har vi en benägenhet att ta till oss av metoder som utstrålar framgång, det som verkar få någon eller några andra att lyckas.
Vi vill ta efter det, härma det – för vi vill också lyckas. Men här måste vi vara försiktiga så att vi inte glömmer bort att ta reda på och lyfta med de grundläggande pedagogiska principerna eller den verksamma ingrediens ur metoden. Det vill säga det som fått metoden att en gång leda till framgång. Så vad är den verksamma ingrediensen kopplat till stressbollar, hörselkåpor och färgkodade scheman?
Perspektiv på behov
Den viktigaste ingrediensen i skolans arbete för att undanröja funktionsnedsättningens konsekvenser ligger i hur vi ser på behov kopplat till skolsvårigheter (eller skolframgång för den delen). Det är i vårt perspektiv på behov som vi måste starta vår resa om vi vill bli en skola som ska kunna säkra något överhuvudtaget. För att säkra och garantera, det innebär ju faktiskt att vi avger löften om att vi kommer att klara en specifik uppgift. Det handlar om att vi lovar att göra vad som krävs och vi kommer se till att fixa det och vi ger vårt ord på det.
I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om att vi måste “Behovs-säkra skolan”, det kan ju låta lite hittepåigt men det handlar helt enkelt om att säkra att vi gör vad som krävs för att förstå en elevs hela skolsituation.
Jag lånar den här bilden från Petri Partanen (2019) som får belysa hur elevens behov är något som påverkas av både individbundna och kontextuella faktorer men även de mål och förväntningar som barnet möter. Det handlar om det vi känner igen i att ta hänsyn till förutsättningar skol- grupp- och individnivå.
Undanröja funktionsnedsättningens konsekvenser
Skolors arbete med att undanröja funktionsnedsättningens konsekvenser och att säkra lärmiljöer behöver börja här, i ett undersökande av vilka påverkansfaktorer som formar elevens behov. Nästa steg blir att undersöka vilka faktorer som hindrar respektive främjar elevens utveckling mot kunskapskrav och kunskapsmål. Därifrån behöver vi fundera över hur elevens förutsättningar och behov blir synliga i planering och genomförande av undervisningen.
Jag ska ta ett exempel. Säg att vi uppmärksammar en elevs svårigheter – vi uppfattar en elev som okoncentrerad. Eleven har svårt att genomföra uppgifter, pratar under lektion och i sämsta fall lämnar hen klassrummet. Det skulle kunna vara lätt hänt att här tillskriva eleven svårigheterna genom att tänka och tala om att eleven ÄR på olika sätt. Ett tillskrivande som kanske leder oss till att söka svaren på skolsvårigheterna inuti eleven.
Från individ till lärmiljön
Om vi istället byter ut ÄR mot GÖR – det vill säga fokuserar på beteenden och vad i situation, det som händer i klassrummet/lärmiljön och uppgiften som påverkar. Då kan vi få syn på det som sker runt eleven och kan identifiera hindrande faktorer. Det kräver såklart en noggrann kartläggning där vi tar in vad som händer i triangelns alla hörn. För att verkligen få syn på vad som är den bakomliggande orsaken behöver vi också genomföra en gemensam analys. Ett sådant arbete kan leda oss framåt – det vi initialt uppmärksammade som svårighet på individnivå har utvecklats och tagits oss fram till viktiga justeringar vi kan behöva göra i lärmiljön. Och justeringarna utgår då från behov, inte kategoriska antaganden.
Jag tror att många skolledare, lärare och elevhälsoteam arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elever och följer skollagen skrivelser om att:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Lag (2014:458).
Vårt uppdrag här är tydligt och utan undantag och vi behöver se till att fullfölja det. Vi måste helt enkelt arbeta för att skolan ska vara tillförlitlig, pålitlig och osviklig – eller med ett annat ord – säkrad i förhållande till vår huvuduppgift.
Delar ett exempel på hur vi kan arbeta för att på ett systematiskt sätt ta med oss elevernas behov in i planeringen av undervisningen i strävan efter att undanröja de hinder som annars kan uppstå i lärmiljön.
Under våren kommer jag att delta vid Lärarfortbildnings konferens NPF-säkrad lärmiljö där jag kommer att resonera vidare om hur vi kan säkra skolan för alla elever – hoppas vi ses där! Här är en länk till anmälan:
https://www.lararfortbildning.se/grundskola/konferenser/npf-sakrad-larmiljo-2020
Referenser:
Partanen, P. (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund: i skolan. (Första upplagan). Ås: Skolutvecklarna Sverige.
En sammanhållen och fokuserad ledningsorganisation, Lars Svedberg, Skolverkets lärportal.
Hej! När du referar till Partanen så kan jag inte hitta någon källa, han har väl kommit ut med två böcker 2019? Skolverket och skolutvecklarna?
Hej Sanna.
Min källa till bilden är Partanens bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” utgiven av Skolutvecklarna Sverige. Hoppas du kan hitta boken genom mitt svar här eller i min referens i inlägget.
Ida