I mitt förra inlägg skrev jag om EHM – elevhälsomötet – och beskrev kortfattat vad EHM innebär, innehåller och vilka konsekvenser och resultat modellen kan få på skolans arbete. Det var alltså tillsammans med Anna och Maria, elevhälsans professioner och övrig personal på Bergsjöskolan som ett förändrat arbete kring skolans elevhälsa påbörjades. Vi såg vilka behov som fanns på skolan, på olika nivåer. Vi kunde identifiera hur organisationen skulle behöva förändras för att EHM skulle platsa för att utgöra en del av skolans arbetsorganisation. Vi ritade ett mönster och sydde ett plagg som utgick helt från skolans mått.

Frågan är då; är det ens möjligt att få EHM att platsa i en annan organisation – eller är det som att tvinga in en skolan i ett plagg uppsytt för någon annan? EHM är inte haute couture. EHM kan bäras av alla, på alla skolor, skolformer och stadier – det gäller bara att ”passa in” det rätt. För vad som är viktigt att komma ihåg här är att EHM inte är ett projekt som ska överföras från en praktik till en annan. EHM är ett verktyg för att lyckas i genomförandet av skolförbättring för att skapa en skola som anpassas efter alla elevers behov för att de ska kunna utvecklas, lära och må bra. Jag har haft förmånen att delta i förändrings- och förbättringsarbete kring elevhälsa på olika skolor. Här tänkte jag dela med mig av några ”lets-get-started” tankar som jag utifrån egna erfarenheter sett kan vara viktiga i arbetet.

Varför och EHM

Att arbeta med att genomföra förändring kräver kunskap, vi behöver veta och förstå vad vi vill göra och vi behöver också förmåga att veta hur vi ska göra det nya. Det vill säga ha kunskap om struktur och innehåll i modellen för EHM. Det går att genomföra förändringsarbete utifrån enbart de här båda delarna – vad och hur. Men om det vi gör ska bli framgångsrikt på riktigt behövs ett starkt grundfundament, vi behöver veta varför vi gör som vi gör. Ett starkt varför är något vi ska kunna bygga vad och hur på, och det betyder att vi måste börja i varför för att låta svaret på det gå som en röd tråd i och genomsyra arbetet. Så vad kan ett varför i förhållande till att utveckla elevhälsa vara? Ja, här måste varje skola själva göra arbetet med att hitta sin kärna, sin grund att stå på och låta sig ledas av. Jag vill ändå påstå att det är i våra styrdokument vi kan hitta skolans tydligaste varför – vårt huvuduppdrag handlar om att tillgodose och främja alla elevers hälsa, lärande och utveckling. De här orden ger mening till varför vi ska fortsätta genomföra elevhälsouppdraget, det ger också en anledning till varför vi ska förbättra och förändra. Vi kan även bygga våra fortsatta beslut på det. I arbetet med EHM, och för att få modellen att sitta både snyggt och bekvämt, kan det vara en god idé att skolans elevhälsoteam tar sig tid att forma ett gemensamt varför grundat i forskning och styrdokument. När elevhälsan lyckas i det arbetet skapas alltså den viktiga känslan av sammanhang som ger mening, förståelse och möjlighet att hantera de förändringar som är nödvändiga att genomföra för att fortsätta utveckla verksamheten. Att grunda i ett varför är något en hel skola behöver göra, formulera ett gemensamt sådant och låta det utgöra skolans pedagogiska grundidé. Det är inte ett arbete exklusivt för skolans elevhälsans. Däremot kan det vara ett sätt att starta skolans formulering av varför – i skolans elevhälsa. Här finns kompetenser som ska borga för stabilitet och som ska stå så för trygghet – något som kommer när grunden är noggrant lagd (inspiration hämtad här).

Förstå modellen

För att lyckas i arbetet med EHM behöver alla elevhälsans professioner förstår modellen, kunna den och lita på den. De som närvarar vid ett möte ska vara trygga i mötets faser, delar och roller och förstå att de är verktyg som verkligen möjliggör förändring. Genom att metodiskt och strukturerat följa mötesmodellen och förlita sig på den och att den kommer leda mötet framåt, ja då ökar förutsättningarna för att det som sker under mötet kommer få positiva effekter. För när ett EHM inte leder till det lärande som finns inbyggt i modellen är ofta orsaken att vi ”slarvar”. Alla närvarande vid ett möte befinner sig inte i samma fas samtidig, vi hoppar mellan mötets olika delar och delarna genomförs inte strukturerat. “Misslyckade” EHM har också ofta det gemensamt att ordföranden inte på ett tillräckligt tydligt sätt lyckats leda mötet på ett övertygande sätt genom struktur, innehåll och process. Att vara ordförande och leda ett EHM är inte en helt enkelt uppgift och kan kräva en del träning. Även rollerna reflekterande team och sekreterar behöver tränas på för att sitta och för att de som har rollerna ska vara trygga. Det skolans elevhälsa kan behöva göra är alltså att avsätta tid för träning för att bli skickliga ”EHM:are”. För när EHM väl genomförs på ett grundat sätt kommer också efterfrågan på EHM att öka i organisationen.

Genomför EHM

Viljan att förändra och göra annorlunda kanske inte alltid upplevs lika starkt och samtidigt hos alla på en skola. Visst kan behov av förändring skönjas med att gå från det till att göra något annorlunda i vardagspraktiken är inte lika enkelt. En komplexitet som många skolor brottas med. För att EHM ska bli positivt behöver vi undvika att hamna i ett läge där skolans elevhälsa vill något med skolans övriga personal vill något annat. Vi måste undvika att hamna i distansen vi och dom (läs mer om det här). Eftersom EHM leder till förståelse, nya insikter och många gånger ger förklaringar på sådant vi kan ha svårt att förstå, ger mötet mersmak. Finns det en grupp på skolan vars pedagoger ställer sig positiva till att prova EHM – börja där. Erbjud de som är redo kliva på först, låt tåget börja rulla och stanna istället fler gånger. Att prata om mötet för att övertyga om vikten av att genomföra dem skulle jag vilja kalla slöseri med tid och kraft, fokus som istället kan läggas på att genomföra kvalitativa möten. Resultaten av mötena kommer spridas i organisationen vilken leder till att ett behov och önskan att arbeta gemensam med elevhälsofrågor ökar.

De tre rubrikerna ovan 1. Varför och EHM  2. Förstå modellen och 3. Genomför EHM, är förslag på var och hur ett arbete med EHM kan börja. Att grunda i varför och förstå modellen, de två punkterna behöver alla skolor arbeta med, även de som står startklara och redo för ett nytt arbetssätt och där EHM redan har en given plats. Skulle det vara så att EHM ännu inte har en sådan tydlig plats i organisationen kan punkt tre vara ett sätt att få den att hamna där – genomför EHM och ett behov och en önskan efter den effekt av nytt perspektiv som EHM ger kommer skapas. På det här sättet kan modellen passas in och komma att sitta riktigt bra!

/Ida N