Alltför många barn och unga hamnar i situationer under skoldagen som de inte klarar av att hantera. De behöver uppleva oövervinnlig motgång och känna sig misslyckade. Efter att de behövt uppleva detta för många gånger leder det till besvikelse, avsaknad av meningsfullhet, delaktighet, förståelse och gemenskap. Någonstans här, i en redan startad nedåtgående spiral, där svårigheter och problem redan är faktum, påbörjar alltför många skolor sitt elevhälsoarbete. I bästa fall med att ta reda på varför det blivit som det blivit genom att kartlägga och analysera. Vanligast är ändå att skolans elevhälsa direkt känner ett behov av att komma med förslag på en rad åtgärdande insatser. Något som kan verka oundvikligt nödvändigt där och då. För agerar inte skolans elevhälsa på studs med en rad insatser kanske snart hela organisationen hamnar i gungning.
Väl medveten om att de inledande orden inte stämmer in på alla skolor och att beskrivningen kan anses aningen tillspetsad. Ett traditionellt elevhälsoarbete ser ändå ofta ut så här; elevhälsa ses som en funktion som lärare vänder sig till när dilemma, problem eller svårighet uppstått runt en enskild elev. Fokus riktas på individen och svårigheter kopplade till barnet. Har svårigheterna dessutom pågått en tid har det med all säkerhet skapats frustration och en känsla av maktlöshet hos alla inblandade. Att främja och förebygga är för länge sedan försent – här behövs åtgärder!
Att förändra elevhälsans arbetet är en utmaning som många skolor brottas med. Det är inte lätt att att omsätta en retorik om ett salutogent arbete till en praktik som är genomförbar i vardagen. Tillsammans med Anna Bengtsson och Maria Kempe Olsson har jag skrivit boken EHM – elevhälsomötet – en främjande, förebyggande och lärande modell. Det var också vi, som tillsammans med elevhälsans personal och pedagoger på Bergsjöskolan, som startade ett elevhälsoarbete utifrån den modell som vi kallar EHM. Idag är det många skolor runt om i landet som arbetar med att utveckla och förbättra sitt elevhälsoarbete med modellen som stöd. Men vad är då EHM?
Arbeta tillsammans
Vi beskriver det som en modell för ett forum, men EHM inkluderar mycket mer än själva elevhälsomötet. EHM handlar lika mycket om skolorganistation, perspektiv och förhållningssätt. Utgångspunkten är inte särskild komplicerad; elevhälsa är ett gemensamt ansvar för både lärare och elevhälsans professioner. På samma sätt som det som sker i klassrummet inte lärarens angelägenhet utan hela skolans. Och genom att utveckla elevhälsa kommer hela organisationen att utvecklas och förbättras för att lyckas i mötet med alla elever.
I mötesmodellen EHM finns en inbyggd lärprocess som möjliggör förändring långt utanför mötesrummets väggar. Elevhälsans professioner och undervisande lärare träffas regelbundet och elevhälso- och lärandeuppdraget knyts på så vis samman. Det är just det här tvärprofessionella och kollegiala utbytet som leder till lärande. Men att elevhälsans och skolans pedagoger bara träffas vid ett gemensamt möte räcker inte. Flera viktig pusselbitar, eller verktyg, behövs som stöd för att lärande ska ske. Ett EHM består av olika mötesdelar och mötet förflyttas genom olika faser. Faserna utgör ett viktigt stöd för det kollegiala lärandet, synliggör ett flöde för alla närvarande och förhindrar att mötet ”spretar”. Mötets första fas handlar om att beskriva och redogöra och den del som mötet startar i kallas för nuläge.
Strukturen
Att utgå från ett nuläge är en viktig nyckel för att skapa det främjande mötet som till sist ska mynna ut i en planering av insatser som grundar i ett relationellt perspektiv. En nulägesbeskrivning innebär att alla som närvarar vid mötet får ge sin bild och berätta om den upplevelsen de har av gruppen för tillfället. Eftersom det oftast finns både det som fungerar bra, det som fungerar mindre bra, upplevelser av gruppen och tankar som rör lärmiljön blir beskrivningen inte enbart en berättelse om en individ eller ett problem. Istället synliggörs sammanhang och hur allt är situerat blir tydligt och uppenbart. Flera bilder av samma sak sägs dessutom utifrån olika kompetensers perspektiv och skapar en tydlig helhet utifrån olika infallsvinklar. Redan under den här delen av mötet dras många nya lärdomar och aha-upplevelser genereras. När mötet nu tagit avstamp i ett nuläge följer mötets andra delar; reflektion, fördjupning, planering och avslutning.
Roller
Ytterligare ett verktyg för mötet är den tydliga och på förhand bestämda rollfördelningen. Det här är en uppdelningen som bland annat är ett stöd för att mötesstrukturen ska kunna hållas. Den person som leder mötet är ordföranden; funktionen innebär att formellt leda och styra mötet. Men det handlar om mer än att bara vara en klassisk mötesordförande som fördelar ordet och hålla tider. Under EHM har ordföranden i uppgift att skapa förutsättningar som bidrar till lärande för alla närvarande. Det handlar om att få fram det som verkligen sägs men också att forma ett gemensamt perspektiv. En annan viktig roll har den pedagogiska personalen som utgör mötets deltagare. Deras röster blir själva basen för mötet, det är de som dagligen arbetar med och möter gruppen mötet handlar om. Genom att de delger sin bild skapas förståelse hos alla för det som sker i lärmiljön. Eftersom alla får möjlighet att sätta ord på det som är viktigt där och då känner sig alla lyssnade till och förståelse för olika situationer tar form. På mötet finns även en sekreterare, i rollen ingår att dokumentera det som sägs på mötet och skriva anteckningarna på en whiteboard i form av en tankekarta. Förutom att skriva ner det som sägs har sekreteraren i uppgift att undvika att skriva fram generaliseringar och kategoriseringar. Istället håller sekreteraren fokus på att få fram så tydliga beskrivningar som möjligt av det som sägs i rummet. Utöver rollerna ordförande, sekreterare och deltagare behövs vid varje möte ett reflekterande team och en spindel. Alla roller är lika viktiga och behövs för säkerställa att vi inte fastnar i brister och problem utan lyckas upprätthålla en främjande riktning med ett fokus på det som kan fungera.
Konsekvenser
Vad händer på en skola när elevhälsoarbetet tar en mer främjande och förebyggande riktning och när tid för elevhälsomöten läggs in som en del av det systematiska arbetet. I Skolinspektionen granskning av skolors arbete med extra anpassningar (2016) framkommer det att många skolor har svårigheter att identifiera behov och tre skäl till varför det ser ut så nämns. Dels har skolor svår att skilja på insatser och behov, dels inkluderar inte skolan lärmiljön i arbetet och lärare och skolans elevhälsa samverkar inte för att synliggöra behov. Däremot kunde man se att skolor som lyckades bättre i arbetet hade infört en rutin för analysmöten. EHM ger möjlighet till att identifiera behov på olika nivåer men ännu viktigare, när behoven är identifierade ges även tillfälle till lärande och gemsamt belsut och ansvar kring insatser. Eftersom EHM aven möjliggör ett förebyggande arbete kommer tid att sparas i förlängningen, det blir möjligt för skolan att så att säga ligga steget före och eleven behöver inte misslyckas för att vi ska börja agera. Ett sådant arbetssätt skapar ett större lugn, skolan leder och styr i större utsträckning det som sker, istället för att skenande elevärenden styr en hel skola.
När jag lämnade Bergsjöskolan och bytte arbetsplats tog jag såklart med mig mina erfarenheter och min kunskap kring arbetet med EHM. På min nya arbetsplats var jag allt annat än oivrig att få komma igång med ett elevhälsoutvecklande arbete. Med iver och en innerlig önskan att få dela med mig om något jag visste kunde göra skillnad mötte jag nya utmaningar. Jag kommer skriva om just detta i kommande inlägg – hur EHM kan platsa i olika skolor och organisationer.
Är du nyfiken på att få veta mer om EHM kan du läsa här och vill du läsa boken hittar du den här.
Jag erbjuder även utbildningar – föreläsningar, handledning eller workshops – till skolor och elevhälsoteam som vill komma igång eller komma vidare i sitt utveklingsarbete kring elevhälsa. Kontakta mig på spkskola@gmail.com eller lämna en kommentar i kommentarsfältet så hör jag av mig.
//Ida
Ps Glöm inte prenumerar på inlägg genom att anmäla dig här till höger ->
Hej!
Arbetar som specialpedagog inom elevhälsan i vellinge. Vi kommer att arbeta med er bok under hösten.
Min fråga till dig är , har ni någon form av föreläsningar som ni gör inom ämnet
Tack på förhand
Hej!
Jag undrar bör msn kallar till möte med en elev. Hur många personer bör närvara eller ej närvara utifrån barnet/elevens bästa?
Mvh
Katharina
Ursäkta. Det skulle stå,
Jag undrar över när man ska kalla till ett möte med en elev om hur många vuxna från skolan som skall närvara ur barnets perspektiv.
Min styvson har ett möte inplanerat med sin pappa, mamma , rektor, skolsköterska, kurator och lärare. Detta är skolans önskemål. Är detta lämpligt ur ett barns perspektiv att exponeras inför så många vuxna vid ett känsligt samtal?
Mvh
Katharina