I det här blogginlägget kommer jag att resonera om hur vi kan tänka om analys som en del i arbetet med att utreda behov av särskilt stöd. Varför det är viktigt, vad det innebär och hur det kan genomföras.
Vi vet att en utredning består av två delar; dels en kartläggning av en elevs skolsituation på skol-, grupp- och individnivå och dels en pedagogisk bedömning. En pedagogisk bedömning bygger på det som kommit fram i en kartläggning av en elevs svårigheter och skolsituation.
Analys i styrdokumenten
I skolverkets material Stödinsatser i utbildningen beskrivs hur arbetet med den pedagogiska bedömningen kan gå till med hjälp av stegen 1. gemensam analys 2. ett tydliggörande av elevens behov och till sist 3. en slutsats.
En pedagogisk bedömning handlar alltså om att genomför en bedömning utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Fokus bör vara på hur skolan kan skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Hur vi kan stimulera elevens kunskapsutveckling genom att förändra och anpassa olika lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoderna. I detta bedömningsarbete blir analysen avgörande, eller tvärtom – för att vi ska lyckas få syn på vad vi kan behöva justera och anpassa är analysen ett viktigt och rentav nödvändigt redskap.
Vad betyder analys?
Det är de lärare, övrig personal och personal från elevhälsan som arbetet med att kartlägga elevens skolsituation som tillsammans genomför en gemensam en analys. I de allmänna råden står följande:
Det är viktigt att de lärare och övrig skolpersonal som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens eventuella behov av särskilt stöd (s.33)
Men vad betyder egentligen analys? En snabb googling på ordet förklarar att det handlar om att dela upp exempelvis ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. Synonymer till ordet analys är till exempel noggrann undersökning. Ett analysarbetet handlar om att dela upp, undersöka, jämföra och se samband för att sedan sammanfoga till en helhet. När vi analysera är det väldigt viktigt att inte för fort komma fram till åtgärder eller konkreta lösningar för hur behoven ska tillgodoses.
Synliggöra behov
Istället ska själva analysen synliggöra behov som i sin tur ligger till grund för åtgärder. Hoppar vi över den viktig analysen finns risken att vi formulerar insatser utan att vi först har fått en allsidig och korrekt bild av de behov som finns på skol, grupp och individnivå. De insatser vi beslutar om i ett sådant läge ger sällan positiv effekt och bidra inte till att förbättrar elevens förutsättningar.
Tratten, som är hämtad från boken EHM – elevhälsomötet – en främjande, förebyggande och lärande modell får här bli ett visuellt stöd för att synliggöra hur arbetet med att utreda behov av särskilt stöd kan delas upp i tre olika faser. Den pedagogisk bedömning handlar här om att analyser och förstå och att planera. De båda faserna ska inte gå i varandra utan det är i analyserna, när vi tänker tillsammans som vi kan förstå. Det är denna förståelse som i sin tur ligger till grund för att skapa nya handlingsmöjligheter.
Varför gemensam analys?
Det är alltså genom analysen som vi kan få hjälp att förstå. Den kunskapen hjälper oss också att inse vikten av att analysarbetet sker gemensamt. Att en person, ofta specialpedagogen på skolan, sitter ensam på sitt rum och analyserar kommer knappast leda fram till en gemensam förståelse av elevens behov och ännu mindre till en förändring av lärmiljö, undervisningens innehåll och metoder.
För att gemensam analys ska bli till ett naturligt och efterfrågat inslag i arbetet med att utreda behov av särskilt stöd måste vi börja med att grunda i vad syftet, själva utgångspunkten i arbetet är. En utredning är en dynamisk process där frågeställningen, nuläget och hur situationen ser ut aldrig står still – arbetsprocessen är ett verktyg för själva förändringsarbetet. Utredningsarbete handlar alltså inte om att producera dokument, det handlar om att starta och leda processer (Partanen, 2013). Utredningar kan därför ta tid och när vi låter dem göra det kan vi var trygga i vår utredningskompetens. Vilar vi i ett relationellt perspektiv vet vi att svårigheter uppstår i förhållandet till miljön och vi har en medvetenhet om lösningar inte går att finna i quick fix.
Hur – verktyg i analysarbete
I skolverkets stödmaterial beskrivs inte hur genomförandet av analys ska gå till särskilt ingående. Det nämns kortfattat att det kan handla om föra gemensam diskussioner om hur skolan kan anpassa och utforma lärmiljöerna (s.43).
Jag kommer här att presenter ett verktyg som kan var till stöd i arbetet för att analysera. Först och främst; för att det ska bli effektivt måste tid avsättas för att arbetet ska kunna ske gemensamt.
Utifrån kartläggningen och det som framkommit i den kan olika faktorer synliggöras. Dels det som är styrkor och möjligheter det vill säga det som fungerar – friskfaktorer. Men även utmaningar och hinder, det vill säga faktorer som inte bidrar till elevens utveckling och som kan sägas vara riskfaktorer. De faktorer som påverkar eleven skolsituation lyfts på skol, grupp och individnivå.
Det centrala i arbetet i denna del av utredningen är att förstå vad som förbättrar elevens förutsättningar för att på så sätt kunna tydliggöra elevens behov. Genom att synliggöra skillnaden eller glappet mellan möjligheter – hinder och styrkor – utmaningar kan behov och förbättringsområden utkristalliseras.
Även om det i kartläggningen av en elevs skolsituation framkommer faktorer som i första hand handlar om hinder, svårigheter och utmaningar är analysverktyget ett stöd. Den hjälper oss att identifiera vad som är grunden till riskerna och öppnar upp för synliggörande och förflyttning mot möjligheter och styrkor.
Avslutning
När all pedagogisk personal runt en elev tar hänsyn till elevens behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, först då kan vi göra verklighet av styrdokumentens skrivelse om skolans uppdrag att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Har vi inte tillräckligt med kunskap om elevens behov på skol, grupp och organisationsnivå omöjliggörs arbetet.
Målet med en utredning är att lärarna tillsammans med den samlade elevhälsan ska få ett tillräckligt underlag för att kunna förstå en elevs skolsituation. Här blir analysen helt avgörande då det är den som leder fram till ny förståelse.
Finns intresse för fler verktyg för analys delar jag gärna i fler inlägg.
Vill du få en notis i mailen när bloggen uppdateras – fyll i här:
//Ida